För ett år sedan

För ett år sedan såg det ut så här i mina krukor. Det känns som en annan värld, en annan tid, ett annat liv.

Nu står där sönderregnade sommarblommor som aldrig riktigt fått en chans. Och jag känner inte för att sätta fingrarna i den blöta jorden.

Nu håller vi tummarna för att vädergudarna är med oss till helgen så att krukorna kan få sig en omgång och den stackars hummlen som jag köpte i somras kan få komma ner i jorden innan den är alldeles söndervissnad.

Guldstjärna till mamman

I dag har hon:

INTE skrikit på sina barn för ingenting (trött men glad - då blir det gärna lite lättare att leva)

Läst gonattsaga (det gör hon för övrigt nästan varje kväll - men dåliga dagar så glömmer hon bort att hon gör nåt bra...)

Lagat god och närande mat (igår blev det hamburgare på Sibylla... det ger inga stjärnor va?)

INTE skällt om datorer, stökiga rum eller odiskad disk (det händer ju ändå ingenting och i dag valde hon att inte kriga)

Betalat sina barnvaktsskulder (nyrika tonåringar är alltid lättare att ha att göra med)

Och nu ska hon koka te och bjuda på toblerone (godis får varje tonåring på rätt köl. Ett billigt men väl fungerande knep)

Ljus i mitt hus

Riktigt ruggig dag. Med kyla och regn och blåst. Tog lunchen till att införskaffa ljuvligt doftande ljus som nu står och brinner lite runt om i huset. Då blir det lite lättare att klara av att man känner sig rösen och trött. När jag vandrade omkring i butiken och nosade på ljus, tittade på vackra blommor och fina kuddar och allsköns pryttlar som ingen människa behöver - men som man alldeles kan längta ihjäl sig efter- kände jag att en sån butik skulle jag vilja ha. Nån gång längre fram i livet när jag gjort klart allt annat jag vill..
Pratade med lyckliga husägarna M och T som fick sin nyckel i söndags eftermiddag. Nu är de i full gång. M ska på kurs några dagar nu - gissa var hon hellre vill vara?

Välkommen till en dag i paradiset

Möttes av en kollega som full av energi ropade ut ”Välkommen till en dag paradiset”.
Gode gud ge mig kraft att tänka positivt. I dag är jag TRÖTT.

Alla andra...

Gomorron M. Gomorron M. Gomorron M. Så fort vi kommer in på dagis börjar vuxna hälsa från höger och vänster på Lilleman. Med hans RÄTTA namn.
Va? Är det BARA jag som inte vet vad ALLA barn på dagis heter? Jag får ångest snart.
I dag var det en av papporna som hälsade på Lilleman med namn som förvånade mig mycket. Just den pappan hade jag faktiskt trott om att leva i en helt annan värld, där knappt hans egna barn existerade. Så gissa om jag blev förvånad.
Jag får nog beställa skolkatalog för alla avdelningar och sätta mig hemma och plugga!