Jippi!!!!

Mitt olivträd lever!!!!!!!!!!!!
Det har ju rasat hur mycket blad som helst från mitt olivträd i vinter.
Så jag tog mig i kragen och gick till Bettys och frågade om råd. Jo, än fanns det hopp. "Bara den inte har torkat ihjäl för dig", sade Betty. Och jag åkte hem och vattnade och bad en stilla bön. Och tittade riktigt noga. Och där, i toppen fanns skotten. Fantastiskt! Och när jag tittade i dag så var där ännu fler. Ljusslingan från i julas får vara kvar och så håller vi tummarna riktigt hårt nu. Och vattnar - trots att det ser döende ut.