Gravida C ringde i kväll. Och berättade om sitt tillstånd, om sin fina mage och och sina förväntningar inför långfredagen då det är beräknat att komma ännu ett litet barn till familjen.
Det är fantastiskt med dessa barn som kommer till världen. Alla förväntningar och all kärlek som de för med sig. Minnena av hur man själv kände poppar upp vid ett sånt här samtal. Storkillen nummer ett som kom i säte, mellankillen som dök upp 13 månader senare i ilfart och lilleman som kom tio år senare på 09.00 blankt. Minnet är kort många gånger, men när det gäller ens graviditeter och förlossningar så är det ofta glasklart. Märkligt.
Nu ska jag upp och inventera vinden för att se vad vi har kvar i babyväg. Mycket är skänkt, men nån bilbarnstol, resesäng och tripp-trapp-stol kan jag säkert hitta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar