Och åren de går...

Här följer en liten kavalkad över lillemans liv. Jag blir alldeles tårögd och varm i kroppen när jag tittar på bilderna. Vilken tur att jag tar så mycket kort. De är till bra hjälp för minnet. Tror jag ska ta och gå igenom storkillarnas liv också. Måste börja med att leta bland papperskopiorna på vinden.

Bilderna är från 2002, 2003, 2004, 2005, 2006 och 2007.
Det första är av naturliga skäl tagen i november (han är född då) men de övriga är tagna i september månad och visar hur han har utvecklats år för år.
Jag tycker givetvis att han är världens finaste - på delad förstaplats med sina storebröder! Tänk vilken tur jag haft - som fått de tre allra vackraste barnen i världen!

Fredagsmys i väntan på turbodagen

Fredagsmys med sönerna (alla utom en), nyanländ make, rött vin i glaset och en nygräddad paj. Mumma. Det finns en del att glädjas åt i livet.

Magne ser fram emot i morgon. Då blir det en heldag med en massa som händer. T kommer på morgonen (maken ska hjälpa hennes mamma att flytta och jag tar barnen och lagar mat till hela flyttgänget), på kvällen är det kräftskiva hos U och S och dit kommer alla kompisarna som vi brukar fira alla stora högtider hos. Och slutligen ska vi sova hos I och följdaktligen vakna upp hos honom med.
Magne kan inte fatta att det är sant. ALLT det roliga på en dag.
Jag i min tur kan inte fatta hur vi ska orka...

Solrosor och gamla tanter

Fredagskänsla. Förr - när jag jobbade kvällar och varannan helg - så infann den sig aldrig riktigt. Nu gör den det. Med besked. Jag är så trött och har ont i mina fötter (ja, jag börjar bli gammal) och längtar efter lite färska blommor till köksbordet. Och så brukar Lilleman och jag gå och fika.

I dag blev det solrosor. Jag köpte dem till halva priset av en gammal skrynklig dam på torget. Hon höll just på att packa ihop sina grejer och såg så krum och spenslig och uråldrig ut. Om hon orkar, så ska väl baske mig jag orka, tänkte jag. Och återfick plötsligt lite kraft.

Nu står solrosorna på bordet och påminner mig om helgen som ligger framför - och om den gamla tanten. Och jag känner mig riktigt PIGG.

I'm bad I'm bad

Jag försöker hålla igen lite. På godis och annat kasst. Men jag är en dålig människa. Jag har sååå dålig karaktär. Åh, en chokladbit till kaffet, lite extra sås till köttet, en mumsig latte till...
Och så ikväll: En kopp te vore ju gott. Och så kokar jag mig vatten och gör en kopp. Men hoppsan - vad står där i skåpet??? Ett paket laktrits - som vi skulle ge bort när vi är bortbjudna i helgen... Vad gör jag? Jo jag bryter förpackningen och häller upp i en skål. Jag vägrar att visa en efterbild... Det förbannade godiset tog slut. Ligger i min mage nu.

Usch.
Och så har jag ätit upp gå-bort-presenten. Förlåt U och S.

Listan- den förbannade listan...

Jag gjorde ju en lista i början av veckan- men jag vet inte hur i hela friden jag ska hinna med den.

Så i dag gjorde jag en ny lista.

1. Frys in pilsnerkorven som blivit stående i kylskåpet.

Och vet ni? Jag har klarat av att slutföra detta uppdrag. Redigt va?!

Vem är hon, vem ÄR hon???

Var och hämtade ut en annan kvinnas pass i dag. Den dam som finns på bild i passet med mitt namn är någon annan... Hon ser så bister ut och har inga läppar kvar - läste nånstans att läpparna smalnar av i takt med att man blir äldre. Därför, varnades man i artikeln, ska man pronto sluta med mörka läppstift och göra läppglans i milda färger till sin vän. Läppglans, läppglans - det får bli min melodi!

Höst, sköna höst!

Jo, jag gillar hösten. Mest av alla årstider - tror jag.
Fast på sommaren är det kanske så att jag gillar sommaren bäst. Och på vintern, vintern och på våren våren.

Snarare är det kanske så att jag gillar årstidsväxlingarna. De ger mig kraft och vittnar om tidens gång och livet som pulserar. I dag möttes vi av en iskall morgon - frost på vissa håll, och så har regnet piskat oss på äkta höstmanér och så har solen skinit och det har varit så fantastiskt vackert som det bara kan vara på hösten - med blåblå himmel och orange ljus. Det är sååå vackert.
Jo jag älskar hösten! Det blir knappast bättre än så här!

Vad har du i garderoben, människa?

I en nyligen genomförd undersökning uppger 9 av 10 svenskar att de har saker de aldrig använder i garderoben. Värdet av dessa prylar är allt ifrån någon hundring till långt över 20 000 kronor i vissa hem. Sammanlagt blir det prylar som svenskarna aldrig använder för över 5 miljarder kronor.
Fem miljarder!!!! Va?
Inte konstigt att blocket och tradera går bra.
Går i tankarna en rundvandring i mina egna garderober och på min egen vind:

En fin gammal dubbelsäng (själva stommen) i svart smide. Kanonsnygg. Jag drömde om den i många år innan vi skaffade den. Jag trodde att jag nått mina drömmarsmål när jag väl fick den. Den hängde med i mer än tio år. Nu är den inte alls lika viktig längre och står bortglömd på vinden.

En 1800-talssoffa som jag köpte för mina surt förvärvade studentpengar en gång i tidernas begynnelse. Maken klädde om den för sex-åtta år sedan och den fick följa med ända tills vi flyttade in i vårt stora hus. Nu får den inte plats (!!!!)

Tre kanonbra garderober. De köpte vi när vi bodde i 50-talslägenheten där det inte fanns en tillstymmelse till tanke på förvaring. En del av arvet från farmor gick till den investeringen. Nu bor vi i 60-talshus där arkitetketen satt en ära i att planera in garderober och förvaring ÖVERALLT.

Stolar och bord. Till förbannelse. Kan vara bra att ha när man får gäster. (och är faktiskt bra att ha när man får gäster - men de tar en jäkla plats.)

Nu ska jag på möte. Men jag lovar. Det finns mer på min vind!!!

Tappad på blod

Så har man då tömt kroppen på några deciliter blod igen. Och belönats med en vacker kornblå swedish grace kopp utan öra. Jag älskar de där kopparna. De är vackra att se på , goda att dricka ur och de påminner om att det är lätt att göra en liten, liten insats.
På nåt sätt är de där muggarna väldigt viktiga för mig. Jag skulle väl rimligvis kunna gå och köpa mig en trave, med öron, i vilken butik som helst. Men de här betyder mer än så. Går en sönder gör det ont i mig...

Magiska ögonblick

De är rätt många, de där magiska ögonblicken. Men det är så lätt att de försvinner och bara blir en självklar del i en stor grå massa. Livet måste levas långsamt för att kunna njutas. Tack och lov har jag min kamera som fryser vissa ögonblick som jag kan njuta av igen, och igen och igen.
Här är fiskmackemonstret. En vanlig augustimorgon. Mitt i livet.

Storvinst

Ibland är jag en sån ytlig drömmare att jag fantiserar om en storvinst. En dag som i dag - när alla räkningar ska betalas - så skulle det sitta extra fint.
Tänkt att kunna betala av alla huslån, köpa nya mopeder till killarna och kunna leja bort altanen.
Det skulle sitta fint och göra livet så mycket enklare.

För ett år sedan

27 augusti 2006. Lite mindre kille. Lite mindre cykel. Ett år går så fort. Jag kan inte förstå vart tiden tar vägen. Kanske skulle man ta och samla upp lite av den bra tiden i en burk eller i en petflaska. Och sedan ta och plocka fram och andas in när man har för ont om tid...

Efter jobbet i dag åkte lilleman och jag till vännen M som skaffat ny lägenhet. Hon höll på och måla och feja och det blir så fint så fint. Jag blev så sugen på att greja lite själv. (jo, det är sant, jag tänkte så - och kom sen på att vi har ju tusen projekt på gång här... så jag har nog så det räcker.)

Bestämde mig för att försöka få undan följande under veckan:
1. Rensa bort alla verktyg, all rockwool och alla täckpapper från gillestugan.
2. Röj undan all panel och annat som belv över från väggrenovering - nu ligger det bara i högar i duschrummet.
3. Förbered för att fortsätta renoveringen i gillestugan.
4. Surfa efter fina vita soffor till gillestugan. Helst billiga, helt nya och jättefräscha.
5. Stryk de fina gardinerna och förbered operation pyntning.

Jag tror jag börjar med punkt 4 och 5.

Vart tar tiden vägen?

Söndagar har ett eget tidssystem. Det tror jag. Söndagar går alltid så vansinnigt fort. Och eftersom vi var på kräftskiva i går så var vi ju dessutom avsevärt segare än normalt.
Det blev lite krattning gjord i trädgården. I övrigt en långpromenad med lilleman på cykel och Shakina i koppel. En bilhämtartur. En storhandling på coop. Och lite läsning. Nu har jag gett mig på Stieg Larssons tredje roman. Kan inte säga något om den än - mer än att jag redan vill ha mer.

Glass går alltid hem

Frukosten är över och i det här huset vankas det efterrätt på lördagsmorgnar. Lilleman har redan satt tänderna i en. Oavsett väder - det är lika gott varenda gång.

Näe - det är inte sant

Det regnar. Det är inte sant. Hur kan det bara vara så här. I torsdags när jag kollade planen för vädret så var värsta feta solen över vårt område på lördag. Enligt lanen. Nu, i verkligheten, finns här ingen sol när det är lördag morgon. Istället regnar det...Det är inte sant... Det är tydligen meningen att vi ska bo i ett pippi-långstrump-hus med olika färger...

Nu blir det melodikryss och sen blir det en trädgårdsdag innan vi far vidare på kräftskiva.

Summertime

I dag kändes det som sommar. När vi kom hem satte vi igång med målningen. Jag strök det vi grundmålade sista dagen på semestern med täckfärg. Killarna målade garaget en sista gång.

Maken skrapade färg på en del av sidan ut mot gatan. Kanske, kanske, kanske kan vi få ordning på den sidan av huset innan hösten. Håller bara det här härliga vädret i sig i morgon så kommer vi väl en liten bit till på väg...

Varför måste vi dö?

Diskussion vid sängdags, när gonattsagan var läst:

Mamma varför måste vi dö?

Lite prat om kroppen och att inget varar för evigt och att det kommer att dröja JÄTTELÄNGE.

Men mamma, jag vill INTE dö. Underläppen började skaka och så rasade lilleman ihop och började gråta.

Åh, gud. Ibland är det inte enkelt att vara förälder. Jag vet ju inte ens själv varför vi måste dö.

Dagens tre

I dag sken solen när jag kom hem. Det kändes som sommar och jag riktigt bubblade när jag steg ut ur bilen. ”Regnet kommer snart”, sade grannen då. Tack för den!

Tre goda ting i dag:

1. Solen och stunden i trädgården. 15-åringen klippte gräset. 16-åringen hoppade studsmatta och 4-åringen åt glass och njöt av att vara ute. ”Jag älskar solen” sade han.

2. Middagen. Vi åt middag tillsammans allihopa. Det brukar vi i och för sig göra - men i dag blev det en riktigt skön stund med prat och mys.

3. Kvällspromenaden. 16-åringen följde med och passade på att lätta sitt hjärta. Det är att få ett stort förtroende.

Hösten blommar

Det är tunga skyar som hänger över oss. I dag har jag skaffat pass eftersom vi senare i höst ska råda bot på solbristen. I väntan på det så förnyar jag mig med lite blommor. Hjärterum får stå för idéen och jag får bara njuta.

Marimekko och Farmor

Farmors stolar har hängt med bra länge vid det här laget. Sitsarna är söndersuttna sedan länge och helst av allt skulle de väl vilja hamna i händerna på någon som kan reprarera dem varligt. Men tio stolar och en sits för 2000 kronor - då känner jag att det får vänta. För ett år sedan var de på väg till tippen. Men sedan jag satte på Marimekkos Unikko tyg på dem så har förälskelsen blommat upp igen.
Tänk så lite som behövs.

Dagens tre

Jo. Visst finns de. Hela tiden. Om man bara öppnar sina sinnen.

1. 16-åringen klippte sig. Han kom upp till jobbet och visade upp sig. Tyckte det var för kort och när jag hallelujade frisyren sade han torrt "du är ju min mamma, vad ska du annars säga". Han blev skitsnygg - helt opartiskt uttalande.

2. 15-åringen började skolan på riktigt i dag. Efter skolan stack han och badade med kompisar och sen vidare hem till nån. Mer än vad han gjort totalt under den senaste veckan. Tacka vet jag rutiner.

3 .4-åringen sade att jag är världens bästa. Klappade mig på kinden och somnade. Vad han inte visste var att han i den stunden kunde bett mig om vad som helst - och fått sin vilja igenom.

Jag och Tara

Här kommer jag och min nyafunna vän Tara att landa alldeles strax. Vi, Tara och jag, har röjt lite, fixat till det i köket, slängt i en tvätt och nattat lilleman och tycker att vi vid det här laget är värda en stund tillsammans. Det blir lite te också. Varmt, vitt te.
Ljuvligt. Såna här stunder ska njutas. Snart är hösten över oss och jag sätter mig inte frivilligt ute på trappen...

Gravid - igen

Ja det skulle ju kunna vara en bomb som jag väljer att släppa så här.
Men det är det inte.
Istället handlar det om förnedring på hög nivå.
Jag har börjat känna mig lite rund om magen - och fick i dag bekräftelse:
En kollega gick förbi och klappade mig på degen och frågade ”en till på gång snart?”

Ja - han fick en rak höger in i sin mage!

Skönhetssömn

Har sovit som en stock i sååå många timmar i natt. Slumrade till lite när jag läste saga för prinsen i går kväll. Låg sedan bredvid honom och läste fantastiske Stieg Larssons Flickan som lekte med elden - så bra!!!! - tills ögonen föll igen. Pallrade mig sedan upp och borstade små tandsebissingarna och bad storkillarna ta ut hunden. Och så pang på kudden igen. Klockan var inte ens nio...
Vaknade halv sju i morses och kände mig som en nyponros!!!!!

Memorylane

Träffade kära L i dag. Hon var på middag i vår gamla hemstad i går kväll och vi träffades tidigt i morses och slog oss ned med en kopp statoilkaffe invid sjön. Prata, prata, prata. Härligt, blåsigt och alldeles för kort.
Sen skulle hon vidare hem till sig och jag till mig.
Sen var det fullt ös medvetslös. Men båda storkillarna ekiperades med jeans, tröjor, skjortor och skor och alla var nöjda efter diverse dispyter och ilska.

Sen skjutsades 15-åringen till hajk. Ett jättemysigt ställe där jag skulle kunna tänka mig att ställa till fest. 90 kronor bädden tar de. Och då ingår kök, allrum, grillplats, badstrand och alldeles fantastisk natur.

Nån som ska med???

Experimentlusta

I dag for vi till experimentverkstad tillsammans med M och T. Ungarna njöt av vatten, elektricitet, speglar och så fick de göra varsin knapp med sitt namn på.
Hade från början tänkt en dag i djurparken - men regnet ville vara med på ett hörn även i dag. Så den utflykten gick vi bet på.
Fortsatte eftermiddagen med grillning hemma hos oss. Vi satt ute ända till åtta, trots att det var 15 grader kallt.
Är det sommar så är det!

Middag med vänner

Vännen L och hennes tjejer kom hit i går kväll. Vi strålade samman här hemma vid sex och lagade mat tillsammans. På middagsbordet ställdes favoriten:

Fylld pasta med kyckling och bacon

Koka färsk fylld pasta.
Koka upp ruccola.
Stek kyckling.
Stek bacon.
Riv parmesan.

Lägg upp allt på ett uppläggningsfat:
Första pasta (hälften)
sen ruccolan.
Sen riven ost.
Sen pasta.
Sen kycklingbitar.
Sen bacon.
Sen riven ost.
Och så strö över lite färsk ruccola.

Färdigt i ett kick och sååååååååå gott.

Vi satt uppe till två - då L och barnen packade ihop sig och åkte hem...

Såg filmen The Illusionist. Så fantastiskt bra. Den rekommenderas varmt.

Dagens tre

I dag har det regnat hela - HELA-dagen.
På torget bjöds det på surströmmingsklämma... Kan det bli värre???

Tre höjdpunkter:

1. Fick en jäkla massa cred på jobbet i dag. Det är alltid skönt och gott för det lilla egot.

2. Vännen M kom hit efter jobbet. En guldstund i vardagen. Vi gick på stan. Lagade middag och gick promenad.

3. Har en fungeraned bil. Tänk vilken lyx det är - det tänker man inte på när den bara går.

Tisdagstema - busig

Gårdagens http://vimsig.com/tisdagstema är BUSIG. Här är min bild av temat. En herre full av liv, och kraft och bus. ALLTID.

Dagens tre

Det regnar ute. Sommaren är slut. Det är så lätt att trista till det.

Nu ska jag börja leta glädjeämnen i livet igen.

Dagens tre topp är:

1. Den här herren som förgyller livet med sitt skratt, sina kommentarer, sina pussar, sina kramar och sina klappar. Vad vore livet utan honom - och de andra killarna. Stackars människor som aldrig får chansen att leva ihop med barn.

2. Sushi till lunch. Hade tänkt att skippa lunchen (hur smart är det på en skala egentligen...) och då kom Y och sade att hon skulle iväg och gärna kunde fixa åt mig också. Både hon och jag dreglade nästan som besatta hundar när vi laddade upp för att äta. Tack! Det smakade så gott.

2. Mitt fritidsprojekt. Som faktiskt går framåt nu. Jag är inte så korkad som jag trodde!

Scrapkväll

Det har varit en körig vecka så här långt. Har pusslat en del på jobbet för att hinna med ett projekt jag håller på med på fritiden. Ska berätta mer senare.

Men i går kom A hit och vi fick en scrapkväll ihop. Inte JÄTTEmycket inspiration men gjorde några kort som jag tyckte blev rätt fina. Och tack vare det fick jag lust att göra ännu mera kort - nästan gång blir det nog pysselklubbsträff i en scrapbutik här i stan. Längtar efter att få frossa i en massa vackra detaljer.

Piffig pizza

En trött mammas bästa recept:

Sconesdeg - dubbel sats blir bra om man är fyra pers (då blir det en bit över till lunchlådan också). Platta ut på en långpanna och grädda i ugnen 225 grader några minuter.

Stek köttfärs som du toppar med salsa eller tacokryddor.
Bred på salsa på scones-pannan.
Häll över köttfärsen.
Häll över riven ust.
In i ugnen på 225 grader tills allt får färg.

Släng ihop en sallad - eller töm bara en påse med blandad och sköljd a´la 19 kronor på ica i en vacker skål.

Voila - En alldeles fantastisk piffig pizza på omkring 20 minuter in alles.

Och alla äter och njuter - jag lovar!

(Nu hade vi tacos rester över här. En annan dag kanske det blir laxpizza eller nåt annat som huset har att erbjuda.)

Flagga till Hjälten

Lille hjälten var med i blomsteraffären. Och där fanns det cykelflaggor - så han bestämde sig på direkten för den här med sjörövarmotiv på! Nu kan pappsen vara lugn när lilleman susar fram på sin hoj. Reflex är det på den också - tjusigt värre!

Den kommer liksom inte från samma planet som den gamla flaggan som var gjord av utnötta blomsterpinnar och markeringstejp som fladdrade i vinden...

Blomma till mig

Kände att jag behövde något vackert för ögat. Så jag tog en tur till en blomster/inredningsbutik på vägen hem. Så mycket fint... Jag var därinne i säkert en halvtimma innan jag kunde bestämma mig. Och ändå ångrar jag mig nästan.
Men den här blir fin i vardagsrummet.

Hjälten på skogspromenad

Maken, hjälten, Shakina och jag gav oss ut på skogspromenad. Målet var kantareller till kvällsmackorna. Men vi hade ingen tur - den här gången heller. Alla pratar om rekordår och man kan till och med läsa i tidningarna om hur mycket svamp det finns i skogarna. Men för oss blir det bara tji. Hittade fyra stycken.

Men vi njöt ändå och Hjälten åt bär. Till slut fick vi ge oss - även myggorna njöt i skogen och de hade bättre tur än vi i sin jakt på föda. Maken blev helt sönderbiten...

Va, det står ju HUND!

Lille hjälten har blivit så fascinerad av bokstäver. Han skriver gärna och vill lära sig mer och mer. I dag blev det pappa, mamma, hund, varg, däck och känguru.

Snacka om att han var nöjd när vi kunde läsa vad det stod!

Minns när 16-åringen lärde sig läsa. Han hade läsläxa med sig hem och jag ställde nån fråga på det han läst. När han insåg att han lärt sig något utbrast han nöjt: Va, man får ju veta saker också!

Borde hon ha körkort?

Var hos vänner i går kväll - balkantema med bosniska föräldrar, inlagd paprika, slibovich och en massa annat GOTT!!!

Mamma E berättade att hennes pappa alltid sagt att hon inte borde få ha körkort. Orättvist, tyckte hon. Nu hade det dessutom hänt grejer som gjorde att Pappa A höll med sin svärfar.
Detta hade utspelat sig i bilen häromdagen: Sonen E vill ha full koll på allt. Frågar hur man vet att bensinen inte är slut och så vidare. Och oljan, mamma, oljan. Hur vet man att det finns olja? Mamma E, som fortfarande tror sig om att vara värd sitt körkort, visar med en svepande gest åt vänster att där, där finns en lite nål som visar att det är halvfullt med olja.
Va? Utbrister Pappa A. Vad visar du pojken?
Att det är halvfullt med olja, säger Mamma E. Såklart.
Men herregud, säger pappa A, det där är ju temperaturmätaren. Den visar ju inte oljenivån.
Va? Utbrister Mamma E, det har jag alltid trott.

Bullbak, bullbak...

Inget uteväder under förmiddagen satt fart på 15-åringen och 4-åringen. Efterlängtat bullbak blev av. Och nu bjuds hela familjen på bullfest. Det är lyxigt att ha barn som bjuder på hembakt fika. 15-åringen följde recept till punkt och pricka och visade sig vara en fantastisk bagare!!

Städa och feja

Vi har ju varit rätt bortskämda med städning. Eftersom vi lejt bort den i över ett år. Det är bekvämt och helt underbart att komma hem till ett skinande rent hem. Men det blev svindyrt - eftersom vi envisades med att köpa det vitt.

Nu är vi våra egna städare - och om sanningen ska fram så har vi inte städat ordentligt på hela sommaren. Så när det åskade som värst i dag drog vi fram här inne i den klibbiga värmen!

Och det blev sååå fint!

Melodikryss i någorlunda lugn...

Det brukar bli rätt hetsigt här på lördagsmorgnar. Maken vill lösa melodikrysset (och jag vill lite också) och barnen vill prata vid frukostbordet. Maken höjer volymen på radion, barnen höjer sina röster... Till slut skriker maken åt alla att hålla käften och lördagsmyset når sin kulmen...

I dag gick det rätt lugnt till väga. Makens telefon brummade och påminde om vad som var i görningen (Jo, han har ett larm inställt på melodikrysset- det är sant!). Frukosten var klar, de stora barnen sov och den lille hade redan ätit. Så ingen behövde skrika, volymen på radion var på en vettig nivå och vi blev bara ovänner en gång - då koncentrerade JAG mig på fel sak eftersom JAG missade vad som sades på radion.

Melodikrysset - I love it.

Turkiet here we come

Nu är resan till Turkiet betald. Drömmer mig tillbaka lite till värmen och maten som vi upplevde när vi var där för två år sedan. Maken blev dödssjuk och ville aldrig, aldrig, ALDRIG åka tillbaka mer. Och mannen i den andra familjen ville heller inte se landet igen.

Men nu drar vi snart - alla nio.

Och det ska bli sååå härligt.

16 år...

I går firade maken och jag 16-årig bröllopsdag.

Första jobbveckan efter semestern avklarad, helt slutkörda - ingen bra dag att fira på alltså. Vi dividerade ett tag om att gå ut men lade det på is. Bestämde oss istället för att laga tacos - det funkar var gång- och stanna hemma med barnen. Vi köpte oss dessutom en bukett rosor som vi klippte ner så att de fridfullt sjönk ner i cylindervasen på köksbordet.
Efter maten lade maken vår lilla hjälte och somnade mellan hans riddarlakan. De stora killarna kollade en film och jag försökte hänga på - men fick ge upp och drog mig till min svala bädd i stället. Och somnade på momangen.

Så kan det gå i verkligheten.

En gammal dam

Shakina var ett yrväder när hon var liten. Hon var så bångstyrig och envis att jag grät många gånger. Barnen stängde in sig, jag darrade och hunden bet...

Fy vad hade vi gett oss in på. Jag som dessutom varit hundrädd i hela mitt liv. När jag tänker tillbaka undrar jag om vi var riktigt kloka - samtidigt är jag glad över att vi inte fattade det...

I dag är hon sex år och en fantastisk vän. Lojal, lugn och trygg och hur snäll som helst mot barn. En rhodesian ridgeback har ett fantastiskt lynne.

Vatten - i massor

I dag var det åskvarning - igen. Och regnet ööööste ner därute. Jag var ute på lunchen och fick min beskärda del. Jag vet inte riktigt vad det var jag skulle sota för. Men jag såg ut som en dränkt katt.

Jag blir så lycklig

...av att komma hem till mitt kök.

I dag var det bara några pizzakartonger, lite grus på golvet, en full sopkorg som stod mitt i köket, lite flingor och några torra mackabitar som störde utsikten.

Men om jag vände blicken så såg jag:

mina kära hyllor (livet blev så mycket enklare när vi bestämde oss för att riva alla skåp och välja ut lite porslin att använda i vardagen - det behövs faktiskt inte så mycket)

den goda basilikaoljan vi fått av vänner (kan varmt rekommenderas - droppa lite över sallad - mumma!)

blomsteruppsättningen vi fått av andra vänner (plötsligt när vi lagt golvet fick vi in en ny accentfärg - svart. Me like.)

Dags att lägga huvudet på kudden

Jag har ju flyttat i dag. En del av er vet att jag kommer från en annan webplats - som jag nu lämnat bakom mig. Det tar på krafterna att flytta. En del att packa med sig - en del att ta avsked av. Nu ska jag landa i min sköna säng. I mitt vilsamma sovrum. Och drömma. Sött och lugnt.

En bra bit på väg

När vi flyttade in här var köket en dröm (mardröm) - i typiskt 60-talssnitt. Säkert på sin tid super-dupermodernt med historiens första laminat på luckorna och käckt överhäng över arbetsbänken.

Inget för oss.

Vi hade ritat om köket och rivit väggarna till matsalen innan vi ens hann in med våra första flyttkartonger.

Men så tog pengarna slut. Prioriteringen blev en annan än vad vi trott. Budgetrenovering eller ingen alls blev modellen.

Nu under semestern har vi krönt arbetet med ett nytt golv. Tjusigt va?

Nu är det bara färg i taket och några ynka lister (de som alltid har en förmåga att lämnas till sist...) kvar.